Planprocessen

Planprocessen regleras formellt i plan- och bygglagen (PBL) och syftar till att pröva om ett förslag till markanvändning är lämpligt. I planprocessen skall allmänna och enskilda intressen vägas mot varandra. Samråd skall ske med de som på olika sätt berörs av förslaget, och de ska ges tillfälle att bedöma och yttra sig kring förslaget. Nedan redovisas processen för detaljplan vilket kan ske antingen som normalt eller som enkelt planförfarande.

Nedan redovisas processen för normalt- och enkelt planförfarande.

Normalt planförfarande

Normalt planförfarande är den typ av planprocess som vanligen används vid framtagande av detaljplan (enkelt planförfarande redovisas nedan). Dvs planens syfte har ett allmänt intresse och/eller sakägarkretsen är stor. Normalt planförfarande väljs även när planens syfte inte stämmer överens med översiktplanen. Tiden för att arbeta fram en detaljplan med normalt planförfarande är vanligtvis 10-12 månader.

Fråga om planläggning väcks
På beställning från exempelvis markägaren eller exploatörer beslutar Bergslagens Miljö- och Byggnämnd (BMB-nämnden) att en detaljplan skall arbetas fram.

Planprogram (ej obligatorisk del i planprocessen)
Om detaljplanen bedöms som komplicerad kan ett sk planprogram arbetas fram. Detta är dock inte en obligatorisk del i planprocessen. I programskedet lägger man fast mål och förutsättningar för kommande planarbete och lyfter tidigt de viktiga frågorna.

Programsamråd (ej obligatorisk del i planprocessen)
I programsamrådet kan grannar, myndigheter m.fl. framföra sina synpunkter. I större planärenden kan informationsmöten förekomma. Inkomna synpunkter sammanställs i en samrådsredogörelse. Den färdiga programhandlingen skapar ramarna för den sedan efterföljande detaljplanprocessen.

Behovsbedömning
Så tidigt som möjligt i detaljplanprocessen skall en bedömning göras huruvida planen innebär betydande miljöpåverkan. Om planen anses ge en betydande miljöpåverkan ska en särskild miljökonsekvensbeskrivning (MKB) arbetas fram.

Förslag till detaljplan
Med utgångspunkt utifrån beställarens önskemål och områdets förutsättningar arbetas ett förslag till detaljplan fram (plankarta, planbeskrivning, fastighetsförteckning). Förslaget ligger till grund för vidare diskussion i samrådsskedet.

Plansamråd
Förslaget till detaljplan sänds till berörda fastighetsägare, bostadsrättshavare, hyresgästförening, länsstyrelsen, kommunala nämnder och förvaltningar, statliga myndigheter m.fl. som har väsentligt intresse av förslaget. När samrådskretsen är stor eller när frågorna är komplicerade hålls ett fysiskt samrådsmöte.

Observera att endast de skriftliga synpunkter som kommer in senast under granskningsskedet kan ligga till grund för ett överklagande senare i processen.

Samrådsredogörelse
De synpunkter som framförts under samrådet sammanställs och bemöts i en samrådsredogörelse. Planförslaget bearbetas med utgångspunkt från inkomna svar, och om betydande förändringar i förslaget förekommer så skall ett andra samråd hållas. Om inga förändringar görs, eller om de bedöms vara av mindre art, så går förslaget vidare till granskningsskedet.

Granskningsskede
Det nya planförslaget ställs nu ut för granskning av allmänheten. Annonsering sker i dagstidningarna under rubriken kungörelse. Berörda fastighetsägare m.fl. underrättas per brev om var man kan få tillgång till planhandlingarna. Granskningstiden är är minst tre veckor. Under den tiden kan alla som har synpunkter framföra dessa skriftligen till BMB-nämnden.

Observera att endast de skriftliga synpunkter som kommer in senast under granskningstiden kan ligga till grund för ett överklagande.

Granskningsutlåtande
Inkomna synpunkter redovisas i ett granskningsutlåtande. Detta skickas till länsstyrelsen och till de som haft skriftliga synpunkter. Eventuella mindre ändringar görs nu innan planen går vidare för antagande.

Antagande
Detaljplaner som handläggs med normalt planförfarande antas av kommunfullmäktige (KF). Beslutet skickas till Länsstyrelsen och till de som haft skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda. De har nu tre veckor på sig att överklaga beslutet till miljö- och byggnämnden.

Överklagande och laga kraft
Överklagande av antagandebeslutet sker hos länsstyrelsen enligt bestämda regler. Den som vill överklaga beslutet skall sända överklagandet till kommunen. Bara de som är berörda och som har lämnat in skriftliga synpunkter senast under granskningsskedet har rätt att överklaga. Länsstyrelsens beslut i överklagandet kan överklagas hos regeringen enligt bestämda regler. Regeringens beslut kan inte överklagas utan vinner laga kraft omedelbart.

Om ingen överklagar KF´s beslut vinner detaljplanen laga kraft efter tre veckor efter att det justerade protokollet om antagande tillkännages genom anslag.

Fastighetsbildning och bygglov
När detaljplanen vunnit laga kraft kan fastigheter bildas som överensstämmer med den nya planen och därefter kan bygglov ges.

Enkelt planförfarande

I vissa fall ger plan- och bygglagen (PBL) möjlighet att använda sk enkelt planförfarande vid upprättande av detaljplan. Det är när planförslaget är av begränsad betydelse och saknar intresse för allmänheten samt överensstämmer med översiktsplanen.

Vid enkelt planförfarande görs inget planprogram och förslaget ställs heller inte ut för allmänheten under granskningsskedet. Handläggningstiden för ett enkelt planförfarande är i normalfallet 5-6 månader, vilket är betydligt kortare än vid normalt planförfarande.

Fråga om planläggning väcks
På beställning från exempelvis markägaren eller exploatörer beslutar Bergslagens Miljö- och Byggnämnd (BMB-nämnden) att en detaljplan skall arbetas fram.

Behovsbedömning
Så tidigt som möjligt i processen skall en bedömning göras huruvida planen innebär betydande miljöpåverkan. Om planen anses ge en betydande miljöpåverkan ska en särskild miljökonsekvensbeskrivning (MKB) arbetas fram.

Förslag till detaljplan
Med utgångspunkt utifrån beställarens önskemål och områdets förutsättningar arbetas ett förslag till detaljplan fram (plankarta, planbeskrivning, fastighetsförteckning). Förslaget ligger till grund för vidare diskussion i samrådsskedet.

Plansamråd
Förslaget till detaljplan sänds till berörda fastighetsägare, hyresgäster, bostadsrättshavare, hyresgästföreningen, länsstyrelsen, kommunala nämnder och förvaltningar, statliga myndigheter m.fl. som har väsentligt intresse av förslaget.

Särskilt utlåtande
De synpunkter som framförts under samrådet sammanställs och bemöts i ett särskilt utlåtande. Planförslaget bearbetas med utgångspunkt från inkomna svar och betydande förändringar i förslaget förekommer så skall ett andra samråd hållas. Annars går det vidare till granskningsskedet.

Antagande
Detaljplaner som handläggs med enkelt planförfarande antas av Bergslagens Miljö- och Byggnämnd (BMB-nämnden). Beslutet skickas till Länsstyrelsen och till de som haft skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda. De har nu tre veckor på sig att överklaga beslutet till miljö- och byggnämnden. Det är samma regler som för normalt planförfarande som gäller vid överklagande av enkelt planförfarande.

Om ingen överklagar BMB-nämndens beslut vinner detaljplanen laga kraft efter tre veckor efter att det justerade protokollet om antagande tillkännages genom anslag.

Fastighetsbildning och bygglov När detaljplanen vunnit laga kraft kan fastigheter bildas som överensstämmer med den nya planen och därefter kan bygglov ges.

Illustrationen till höger finns även i pdf format här.